Tänk så det kan bli

Jag har hela livet lirat pop och rock med mer eller mindre kända artister och skrivit låtar och hits till dem. Samtidigt som mitt hemliga jag har levt ett Bruce Wayne-liv i korridorerna på Sahlgrenska ihop med mina aspirerande unga kirurger. Men det är väl dags nu att komma ut inför kollegiet ordentligt. Nu kommer ni inte undan!

Det är ett stort privilegium att få framträda inför engagerade och hängivna människor. Nu är det väl kanske så att mina åhörare inte i första hand är hardcore fans till vår musikshow ännu men det ska jag och mina vänner försöka ändra på under konferensmiddagen. För jag tänker mig att ni, ärade delegater på Diabetesforum, är i mottagningsläge för nya intryck och ny inspiration.

Det är ju lite speciellt att många av oss är kollegor inom sjukvården. Så jag vill passa på att uppmana till en öppen attityd över klinik-, teknik- och genregränser. Då kan fantastiska saker hända. Vem vet, kanske en professor i Urologi som lirar rock ’n roll under några härliga kvällstimmar kittlar igång synapserna hos proffsen inom diabetologi så att ni ser samband som ingen sett förut. Och sedan får man ivrigt hoppas att ni minns detta kl 07.00 dagen därpå.

Jag kanske borde införa utdelning av block o penna under showen. Så att vi inte går miste om någon som helst genialitet bara för att det svänger så våldsamt.